Meteorologistudenten

Allt började med att utbytesstudenten fick sitt livs första flygresa. Tänk att som blivande meteorolog få se solnedgången över molnhöjd för första gången i sitt liv. Vi får ta till vara på den utsikt vi faktiskt får när vi flyger. Tänk i framtiden kanske vi inte kan flyga längre. Då sitter vi där och säger till våra barnbarn, när jag var ung.. Men å andra sidan, kanske vi åker på fältresa till Mars istället för till Andøya.

 

Vi var inte på Andoya för att studera raketer men vi fick en liten rundtur till alla de rum som folk arbetar i när det sker en raketuppskjutning.

Så, vi fick skicka upp en väderballong! En väderballong, är en heliumgasballong som med radiosond och inbyggd gps hängandes under sig kan mäta olika sorters parametrar. Radiosonden mäter temperatur, tryck och relativ fuktighet. GPS:en hjälper oss att via hur snabbt den går mellan två punkter kunna räkna ut vindhastighet och via vilket håll den förflyttar sig kunna beräkna vindriktning.

Vita boxen är radiosonden.

Här pumpas ballongen med heliumgas.

Jag håller radiosonden och Maria ballongen för att sedan släppas.

Off it goes.

 

LIDAR(Light Detection and Ranging)

Principen för lidar är att den sänder ut pulser av elektromagnetisk strålning. Ljuset sprids sen av partiklar i atmosfären. En del av ljuset sprids tillbaka (back scattering) till en mottagare som oftast är belägen vid ljuskällan. Genom att sända ut olika sorters ljus kan man få en mängd information om partiklar och parametrar i atmosfären. Några exempel på vad man kan mäta är moln, aerosoler och vind (doppler-lidar).  (Kommer med bilder)

 

Precis när vi skulle åka hem, drog ett polar lågtryck ner över nordnorge och skapade starka vindar. Trots vinden på 15 m/s och en ganska turbulent flygfärd i det lilla miniflygplanet kom vi hem utan några större förseningar.

Nu bär det av till Andøya på ”field trip” med skolan. Vi kommer att besöka raketbasen Andøya Rocket Range,  ARR. Kursen vi åker med heter ”Radiation and Remote Sensing”. Första dagen kommer vi ha föreläsning om väderballonger och radiosonder. En väderballong är en ballong med helium som skickas upp och åker så långt tills att den spricker på 15-25 km höjd. På väderballongen hänger instrument som mäter lufttryck, temperatur och relativ fuktighet samt med en hängandes radiosond som kan skicka ner data till stationen. (källa: SMHI) På schemat står det att vi ska ha en laboration med väderballonger och då hoppas jag självklart att vi får vara med och skicka upp en! Andra dagen kommer handla om LIDAR ( Light Detection And Ranging), vilket är en teknologi som använder sig av ljus, ofta laserljus, för att kunna hitta objekt i atmosfären (källa: Wikipedia, om man få tro på den..). Även där står det på schemat att vi har en laboration och då med ozon- och troposfär lidar. Jag har inte jättebra bra kunskap om dessa ting men kommer nog få en hel del kunskap efter resan och kan skriva mera. Jag ser verkligen fram emot denna resa och även av att få se ansiktsuttrycket på utbytesstudenten i klassen när hon upplever sin livs första flygresa.

Det ligger ganska långt upp om man säger så (över polcirkeln). Vi kommer behöva mellanlanda i Bodø.

 

Det såg inte så där jättefult ut heller..

 

 

Kort sagt, när solljuset tränger in i atmosfären träffas det av gasmolekylerna i luften och ljuset från det synliga spektrat sprids.

Det ljuset vi kan se finns i det synliga spektrat och är alla våra färger, där varje färg har olika våglängd. Färgen blå har en kort våglängd och är också det ljus som sprids mest. Orange och rött har däremot längre våglängder. När solljuset färdas igenom atmosfären kommer korta våglängder spridas först. När solen står högt på himlen har ljuset en kortare väg att färdas jämfört med när solen står lägre. Alltså, blått ljus ser vi spridas på dagen medan vid solnedgång kommer blått ljus redan att ha hunnit spridas och det som återstår är orange och rött ljus.

Mer info:

Partikelns storlek påverkar spridningen. Ett storleksförhållande mellan partikel och våglängd kan skrivas:

x = 2πa/λ, där 2πa är partikelns omkrets med en radie a och λ är våglängden.

Om x<<1 kommer vi få en så kallad Rayleigh spridning. Detta händer till exempel när ljus från det synliga spektrat (0.4–0.7 μm) träffar gasmolekyler (~10−4 μm), vilket händer med vår himmel.

 

Diana, Grötö, 2011